Om indikatorerna

Här hittar du mer information om alla indikatorer på Folkhälsokollen. Klicka på en indikator för att läsa mer om den.

 

Befolkning 0-17
Demografiska faktorer

Definition

Indikatorn anger andelen (%) individer i åldrarna 0-17 år.

Källa

ODB

Motivering

Att en stor andel av befolkningen är i åldrarna 0-17 år innebär att området har större behov av vård, omsorg och aktiviteter riktade till denna åldersgrupp. Det kan också finnas behov av stöd till föräldrar.

Fördelning

-

Insatser

-

Läs mer

-

Befolkning 65+
Demografiska faktorer

Definition

Indikatorn anger andelen (%) individer över 65 år. 

Källa

ODB

Motivering

Åldersstrukturen håller på att förändras i Sverige. Medellivslängden ökar och det finns en allt större andel äldre i befolkningen. Eftersom ohälsan är högre bland äldre är den även högre i områden som har en stor andel äldre. Denna utveckling behöver beaktas i vården liksom i all samhällsplanering.

Fördelning

-

Insatser

-

Läs mer

-

Födda utanför Norden
Demografiska faktorer

Definition

Indikatorn anger andelen (%) individer som är födda utanför Norden. Till Norden räknas Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt de självstyrande områdena Färöarna och Grönland (som tillhör Danmark) och Åland (som tillhör Finland).

Källa

ODB

Motivering

Hälsan och fördelningen av hälsans bestämningsfaktorer kan skilja sig mellan personer födda i och utanför Sverige. Personer födda i Norden har ofta förutsättningar som liknar svenskföddas, därför belyses här gruppen född utanför Norden. Hälsan hos utlandsfödda påverkas både av faktorer som kan kopplas till tiden före migrationen (premigrationsfaktorer) och faktorer i mottagarlandet (postmigrationsfaktorer). Orsakerna till ohälsa kan skilja sig beroende på var man kommer ifrån. Forskning visar också att det finns ett samband mellan att vara utlandsfödd och rapportera sämre hälsa som delvis kan kopplas till sociala och ekonomiska förhållanden i mottagarlandet.

Fördelning

-

Insatser

-

Läs mer

Folkhälsorapport 2015. Folkhälsan i Stockholms län. Stockholms läns landsting. Backhans M., Stjernschantz Forsberg J., Lager A. (red.)

Transkulturellt centrum, Stockholms läns landsting

Hälsan bland utlandsfödda kvinnor i Stockholms län. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting

Arbetssökande
Levnadsförhållanden

Definition

Indikatorn anger andelen (%) i åldrarna 18-64 år som var arbetssökande den 31 oktober. Hit räknas alla som söker arbete oavsett om de är öppet arbetslösa, inom program med aktivitetsstöd, har anställning med eller utan subventioner, nystartjobb och övriga inskrivna vid Arbetsförmedlingen.

Källa

ODB

Motivering

Det är välbelagt att arbetslösa skattar sin hälsa som sämre och har en ökad risk för psykisk ohälsa jämfört med personer som har arbete. Sambandet mellan arbetslöshet och sämre självskattad hälsa är särskilt tydligt för kvinnor. Bland arbetslösa män ses även en ökad risk för hög alkoholkonsumtion. På motsvarande sätt som arbetslöshet kan skapa ohälsa kan ohälsa skapa arbetslöshet. De som lider av dålig hälsa har högre risk både att bli och förbli arbetslösa. Att få en varaktig anställningsform är hälsofrämjande för både kvinnor och män.

Fördelning

Fördelat på kön, utbildning och födelseland ses en större andel arbetslösa bland kvinnor, personer med kort utbildning och utlandsfödda. Även bland funktionshindrade är risken för arbetslöshet högre.

Insatser

-

Läs mer

Folkhälsans utveckling, Livsvillkor. Folkhälsomyndigheten

Arbetsmarknadsstatistik från AKU, Statistikdatabasen, SCB

Eftergymnasial utbildning
Levnadsförhållanden

Definition

Indikatorn anger andelen (%) i åldrarna 16-74 år som har (någon) eftergymnasial utbildning.

Källa

ODB

Motivering

Den sociala gradienten i hälsa är tydlig när det gäller utbildning; de som har en kortare utbildning har i regel en sämre hälsa än de med längre utbildning. Det finns stora skillnader i medellivslängd med avseende på utbildningsnivå, bland både män och kvinnor. Det finns flera sätt på vilka utbildning kan påverka hälsan. Längre utbildning ger exempelvis möjligheter till bättre jobb och högre inkomster, mindre ekonomisk utsatthet och stress, samt lägre hälsorisker i arbetslivet. Utbildning kan också påverka människors levnadsvanor, samt förmåga att skaffa och ta till sig information om hälsa.

Fördelning

Utbildningsnivån i Sverige stiger, och en allt större andel av befolkningen har en gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Kvinnor har generellt längre utbildning än män, och skillnaderna ökar. Detsamma gäller yngre jämfört med äldre. Bland svenskfödda har en större andel eftergymnasial utbildning än bland utlandsfödda. Det är också vanligare med kort utbildning hos funktionshindrade.

Insatser

-

Läs mer

Folkhälsans utveckling, Livsvillkor. Folkhälsomyndigheten

Utbildningsnivå och hälsa, Folkhälsomyndigheten

Ekonomiskt bistånd
Levnadsförhållanden

Definition

Indikatorn anger andelen (%) individer i befolkningen, över 18 år, som fått ekonomiskt bistånd (tidigare socialbidrag).

Källa

ODB

Motivering

Skälen till svårigheter att försörja sig varierar, men handlar ofta om arbetslöshet, sjukdom eller sociala hinder, eller en kombination av dessa. Ekonomiskt bistånd är tänkt som en tillfällig hjälp för hushåll som lever under så knappa ekonomiska omständigheter att de behöver biståndet för att kunna klara sin försörjning. Dock har andelen med behov av långvarigt ekonomiskt stöd (10-12 månader) vuxit. Samtidigt har ersättningsnivåerna urholkats under de senaste decennierna vilket innebär att de som erhåller ekonomiskt bistånd får allt sämre levnadsvillkor jämfört med befolkningen i stort, och riskerar att marginaliseras. Det finns ett väletablerat samband mellan låg inkomst och dålig hälsa, även om de underliggande associationerna är komplexa. Inkomsten kan påverka hälsan på flera sätt. Att leva med knappa ekonomiska resurser leder till sämre standard för boende, mat och andra nödvändigheter, ökad risk för stress över ekonomi samt ger en sämre kontroll över livssituationen. Låg inkomst är även ofta förknippat med skadliga hälsobeteenden såsom rökning. Att leva med bristande ekonomiska resurser under lång tid skapar risk för marginalisering, som i sig kan ha negativa hälsoeffekter. Detta gäller även för barn som växer upp i familjer med bristande ekonomiska resurser. OBS! Osäkra data för Botkyrka, Nynäshamn och Solna 2012 och 2013

Fördelning

Ekonomiskt bistånd är vanligare bland de yngre åldersgrupperna, och vanligare bland män än kvinnor. Det är också vanligare bland personer med kort utbildning samt bland utlandsfödda. Ensamstående kvinnor med barn är den relativt sett största gruppen som får ekonomiskt bistånd. Att vara yngre, född i Sverige och ha minst treårig gymnasieutbildning är relaterat till kortare (snarare än längre) perioder av mottagande av ekonomiskt bistånd. Kvinnor har högre risk än män att bli kvar i långvarigt biståndstagande.

Insatser

-

Läs mer

Ekonomiskt bistånd: försörjningsvillkor och marginalisering– ett hinder för jämlik hälsa? Kommissionen för jämlik hälsa

Socialstyrelsens statistik om ekonomiskt bistånd

Förgymnasial utbildning
Levnadsförhållanden

Definition

Indikatorn anger andelen (%) i åldrarna 16-74 år med förgymnasial utbildning, det vill säga enbart grundskola.

Källa

ODB

Motivering

Den sociala gradienten i hälsa är tydlig när det gäller utbildning; de som har en kortare utbildning har i regel en sämre hälsa än de med längre utbildning. Det finns stora skillnader i medellivslängd med avseende på utbildningsnivå, bland både män och kvinnor. Kvinnor med kort utbildning har ett särskilt utsatt hälsoläge. Det finns flera sätt på vilka utbildning kan påverka hälsan, så som högre inkomster och mindre ekonomisk utsatthet och stress, samt lägre hälsorisker i arbetslivet. Utbildning kan också påverka människors levnadsvanor, samt förmåga att skaffa och ta till sig information om hälsa.

Fördelning

Utbildningsnivån i Sverige stiger, och en allt större andel av befolkningen har en gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Detta gör att gruppen med kort utbildning blir alltmer selekterad.  Kvinnor har generellt längre utbildning än män, och skillnaderna ökar. Detsamma gäller yngre jämfört med äldre. I gruppen utlandsfödda återfinns en större andel med kort utbildning än bland svenskfödda. Det är också vanligare med kort utbildning hos funktionshindrade.

Insatser

-

Läs mer

Folkhälsans utveckling, Livsvillkor. Folkhälsomyndigheten

Utbildningsnivå och hälsa, Folkhälsomyndigheten

Förvärvsarbetande
Levnadsförhållanden

Definition

Indikatorn anger andelen (%) i åldrarna 25-64 år som förvärvsarbetar. Hit räknas alla som har en arbetsinkomst motsvarande minst 4 timmars förvärvsarbete, eller varit tillfälligt frånvarande från arbetet i november månad.

Källa

ODB

Motivering

De flesta av oss tillbringar en stor del av vårt liv på jobbet. Forskning visar att vara förvärvsarbetande i regel är förknippat med bättre hälsa jämfört med att vara utanför arbetsmarknaden.  De positiva effekter som arbete kan föra med sig är förknippat med mening och struktur åt dagen, ett socialt sammanhang samt inte minst inkomst. Samtidigt kan arbetet i sig vara skadligt för hälsan om man utsätts för olika hälsorisker (stress, farliga ämnen, belastningsskador etcetera). Arbetsmiljö, anställningsformer och möjligheter att skapa balans mellan arbete och fritid har alla betydelse för hälsan.

Fördelning

Bland personer med lång utbildning förvärvsarbetar en större andel än bland personer med kort utbildning. Män förvärvsarbetar i något större utsträckning än kvinnor och svenskfödda personer i större utsträckning än utlandsfödda.

Insatser

-

Läs mer

Folkhälsans utveckling, Livsvillkor. Folkhälsomyndigheten

Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, SCB

Arbetsmarknadsstatistik från AKU, Statistikdatabasen, SCB

Låginkomsttagare
Levnadsförhållanden

Definition

Indikatorn anger hur stor andel (%) av befolkningen, över 16 år, som har inkomster som ligger inom gruppen med lägst inkomst i länet (lägsta kvintilen).  Detta innebar år 2013 en inkomst mellan 0 – 109 691 kr. Indikatorn beräknas genom att inkomstfördelningen i hela länet rangordnas och delas in i fem lika stora grupper (kvintiler). Inkomsten i sin tur beräknas som individens sammanlagda förvärvsinkomst.

Källa

ODB

Motivering

Inkomstnivån påverkar förutsättningarna för en god hälsa. I regel lever de med högre inkomst längre och är friskare jämfört med grupper med lägre inkomst.  Inkomsten kan påverka hälsan på flera sätt. Att leva med knappa ekonomiska resurser leder till sämre materiell standard, ökad risk för stress över ekonomi samt ger en sämre kontroll över livssituationen. Låg inkomst är även ofta förknippat med skadliga hälsobeteenden såsom rökning. Sämre hälsa kan även i sig leda till sämre ekonomi.

Fördelning

Kvinnor har generellt en svagare ekonomi än män, och utlandsfödda har en svagare ekonomi än Sverigefödda. Inkomstspridningen i det svenska samhället har ökat under det senaste decenniet. Dessa ökade skillnader gäller också mellan utbildningsgrupper. Särskilt svag utveckling av ekonomisk standard ses hos kvinnor med kort utbildning.

Insatser

-

Läs mer

Folkhälsans utveckling, Livsvillkor. Folkhälsomyndigheten

Anmälda våldsbrott
Demokrati och trygghet

Definition

Anmälda våldsbrott utgörs framförallt av misshandelsbrott, men även t.ex. mord, våldtäkt och rån. I måttet ingår samtliga anmälda våldsbrott hos polis, tull och åklagare. Statistiken redovisas efter den kommun respektive stadsdel där brotten har begåtts. Om uppgift om brottsplats saknas redovisas uppgifterna endast på länsnivå. Antalet anmälda brott per kommun/stadsdel divideras sedan med antal invånare. Brotten behöver därmed inte ha berört eller utförts av invånare i kommunen/stadsdelen. Måttet indikerar ändå hur vanligt det är med våldsbrott i området, men påverkas av anmälningsbenägenheten, som kan skilja sig åt mellan grupper och områden.

Källa

Databas över anmälda brott, Brottsförebyggande rådet (Brå)

Motivering

Förekomsten av våldsbrott har stor påverkan både på individ och på områdesnivå. För den drabbade handlar det ofta om traumatiska upplevelser, med påföljande fysiska och psykiska skador. På områdesnivå innebär våldsbrott ökad otrygghet och en negativ inverkan på den sociala miljön.

Fördelning

Antalet anmälda våldsbrott per invånare varierar stort mellan olika kommuner och stadsdelar i länet. Utsattheten för våldsbrott skiljer sig beroende på typ av våld. Enligt den Nationella trygghetsundersökningen är unga män överrepresenterade både som offer och förövare av misshandel.  Skillnaderna  i utsatthet har minskat mellan könen, men män drabbas fortfarande oftare än kvinnor. Sammanboende, liksom personer med eftergymnasial utbildning är i lägre grad utsatta för misshandel. Ingen skillnad finns mellan svensk- och utrikesfödda.

Insatser

-

Läs mer

Anmälda brott, BRÅ

Nationella Trygghetsundersökningen, Brottsförebyggande rådet

Röstande i kommunalval
Demokrati och trygghet

Definition

Måttet beräknas som andelen (%) som röstat i val till kommunfullmäktige av det totala antalet röstberättigade i kommunen/stadsdelen (inklusive blanka och ogiltiga röster).

Källa

SCB, Valmyndigheten och Stockholms statistikkontor

Motivering

Aktivt samhällsdeltagande är en av hälsans bestämningsfaktorer på befolkningsnivå och anses ha en direkt hälsofrämjande verkan. Valdeltagande kan ses som en indikator på vissa aspekter av deltagande, dels i formandet av samhällsutvecklingen, men också av individens samhällsidentitet som aktiv samhällsmedborgare. Det kan också vara en indikator på individens förståelse av samhällskontexter och sammanhang, vilket har en koppling till hälsa. Valdeltagandet påverkas av en rad faktorer, och har ett starkt samband med social position och levnadsförhållanden, som i sin tur påverkar hälsan.

Fördelning

Sett till ålder, kön, utbildning och födelseland, så är valdeltagandet generellt sett högre bland äldre, kvinnor, personer med lång utbildning och inrikes födda.

Insatser

Det finns en rad exempel på insatser som har gjorts för att främja valdeltagandet, så som information om förestående val och om demokrati och politiska rättigheter, men också mer riktade insatser och aktiviteter till grupper och områden med lågt valdeltagande, exempelvis i form av lokala resurscenter för demokratisk delaktighet. 

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället, Folkhälsomyndigheten

Val och valdeltagande, Valmyndigheten

Om lokala resurscenter för demokratisk delaktighet, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles frågor

Tillit till bostadsområdet
Demokrati och trygghet

Definition

Indikatorn anger andelen (%) av befolkningen, över 18 år, som enligt undersökningen Hälsa Stockholm tycker att påståendet ” Man kan lita på de flesta människor som bor i det här bostadsområdet” stämmer mycket väl eller ganska väl överens med den plats där de bor. År 2014 ingick även 16-17 åringar i undersökningen.

Källa

Hälsa Stockholm, SLL

Motivering

Tillit både speglar och påverkar rådande samhällsförhållanden. På det individuella planet handlar tillit till andra i bostadsområdet också om trygghet, som är en grund för psykiskt välbefinnande. Folkhälsovetenskapliga studier, ofta inom ramen för studier av socialt kapital, har visat tydliga samband mellan låg tillit och högre grad av ohälsa. Låg tillit kan också ha ett samband med lägre tillgång till sociala nätverk och sociala resurser, som i sin tur har betydelse för stöd, kunskap om och förhållningssätt till hälsa, sjukdom och hälso- och sjukvård.  Tillit påverkar också de psykosociala förhållandena i ett område, och har därmed betydelse för det allmänna välbefinnandet. 

Fördelning

Sett till ålder, utbildning, födelseland och kön, så är tilliten till människor i bostadsområdet generellt sett högre bland äldre, liksom personer med lång utbildning och inrikesfödda, medan ingen skillnad ses med avseende på kön.

Insatser

Tilliten kan förbättras med olika åtgärder för stadsutveckling, bl.a. för ökad trygghet, delaktighet och sociala mötesplatser.

Läs mer

Tillit, Folkhälsomyndigheten

Socialt hållbar stadsutveckling. Göteborgs stad

Mötesplats Social hållbarhet. Folkhälsomyndigheten, Stockholms kommuner och landsting

Socialt kapital och hälsa, Socialmedicinsk tidskrift

Tillit till institutioner
Demokrati och trygghet

Definition

Indikatorn anger andelen (%) av befolkningen, över 18 år, som enligt undersökningen Hälsa Stockholm har mycket stort eller ganska stort förtroende för följande institutioner i samhället: sjukvård, polis, riksdagen och politikerna i kommunen. År 2014 ingick även 16-17 åringar i undersökningen. Av dessa kan de två förstnämnda ses som representanter för politikens implementerande sida medan de två sistnämnda kan ses som företrädare för den representativa sidan. Dessa fyra variabler ligger till grund för ett index. För att få ett positivt utfall måste respondenten ha angivit att den har ett mycket eller ganska stort förtroende för samtliga institutioner.

Källa

Hälsa Stockholm, SLL

Motivering

Förtroende för samhällsinstitutioner påverkas av individens kunskaper och erfarenheter, men också av mer känslomässiga faktorer, ofta i samspel med varandra. En rad studier har visat starka samband mellan förtroende för samhällsinstitutioner och faktorer som folkhälsa, välbefinnande, ekonomisk utveckling och välfärd inom länder och områden.  Exakt hur dessa samband ser ut är mer oklart. Förmodligen handlar det till stor del om ömsesidigt påverkande processer.

Fördelning

Sett till kön, utbildning och födelseland, är förtroende för samhällsinstitutioner generellt sett något högre bland män, personer med lång utbildning och inrikes födda. Tilliten i olika åldersgrupper varierar beroende på vilken samhällsinstitution som avses.

Insatser

En grund för högt förtroende för samhällsinstitutionerna är att tillgodose ”good governance”, så som demokratisk förankring, öppenhet, rättssäkerhet, saklighet, opartiskhet, korrekthet, effektivitet och frånvaro av korruption.

Läs mer

Tillit, Folkhälsomyndigheten

Socialt hållbar stadsutveckling. Göteborgs stad

Mötesplats Social hållbarhet. Folkhälsomyndigheten, Stockholms kommuner och landsting

Socialt kapital och hälsa, Socialmedicinsk tidskrift

Utsatt för hot och våld
Demokrati och trygghet

Definition

Indikatorn anger andelen (%) av befolkningen, över 18 år, som enligt undersökningen Hälsa Stockholm någon gång under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för fysiskt våld, respektive hot om våld som var så farligt eller allvarligt att man blev rädd. År 2014 ingick även 16-17 åringar i undersökningen.

Källa

Hälsa Stockholm, SLL

Motivering

Våld och hot om våld har en direkt inverkan på hälsa. Förutom de fysiska skadorna orsakade av våld, så är de psykiska skadorna ofta minst lika allvarliga, i form av trauman och långvariga psykiska besvär hos våldsoffren.

Fördelning

Generellt sett är skillnaderna med avseende på kön liksom födelseland små, men större med avseende på utbildningsnivå, där personer med kort utbildning har en högre grad utsatthet. Yngre är också mer utsatta än äldre. Studier har visat att ensamstående mödrar i särskilt hög grad har varit utsatta för våld och hot om våld, i första hand av en tidigare partner. Våldsförebyggande arbete, inte minst gentemot kvinnor, är därför ett prioriterat område för att förbättra folkhälsan.

Insatser

Våldsförebyggande arbete bedrivs på ett brett fält genom information, utbildning och riktade insatser mot myndigheter och individer. Hälso- och sjukvården är en viktig aktör, både för behandling av de fysiska och psykiska följderna av våld, men också i arbete med våldsprevention. 

Läs mer

Våldsförebyggande arbete. Sveriges kommuner och landsting

Våld i nära relationer. Folkhälsoguiden. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting

Dagligrökare
Levnadsvanor

Definition

Indikatorn anger andelen (%) i befolkningen, över 18 år, som uppger att de är dagligrökare. År 2014 ingick även 16-17 åringar i undersökningen. Uppgiften är konstruerad ifrån två frågor där respondenterna uppger att de för närvarande röker (cigaretter, pipa, cigarrer eller cigariller) så gott som dagligen givet att de har uppgett att de någon gång har rökt så gott som dagligen under minst 6 månader.

Källa

Hälsa Stockholm, SLL

Motivering

Rökning medför en förhöjd risk för ett fyrtiotal olika sjukdomar. De vanligaste är olika former av cancer, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och hjärt- kärlsjukdomar. Upprepad passiv rökning under en längre period utsätter de drabbade för samma typ av hälsorisker som rökaren, även om riskökningen är lägre.

Fördelning

Det finns ett starkt samband mellan socioekonomiska faktorer och daglig rökning. Det är vanligare att personer med kort utbildning röker än att personer med lång utbildning gör det. Ekonomiskt utsatta röker i större utsträckning än övriga. I Stockholms län ligger andelen kvinnor som röker på samma nivå som män år 2014. Bland män röker alla grupper som är födda utanför Sverige mer än svenskfödda. Bland kvinnor röker svenskfödda och personer födda utanför Europa minst. Rökningen har minskat i alla grupper över tid, men de sociala skillnaderna ökar.  

Insatser

Det finns evidens för att insatser som rökförbud på allmänna platser påverkar rökningen på befolkningsnivå. Åtgärder för rökavvänjning bland vuxna, såsom enkel rådgivning i vården, kvalificerad rådgivning och/eller farmakologisk behandling är effektiva evidensbaserade metoder. Däremot har insatser som mediekampanjer och skolundervisning inte visat sig vara lika effektiva.

Läs mer

Tobak, Folkhälsomyndigheten

Tobaksvanor, Folkhälsomyndigheten

Tobak, Folkhälsoguiden. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting

Folkhälsorapport 2015. Folkhälsan i Stockholms län. Stockholms läns landsting. Backhans M., Stjernschantz Forsberg J., Lager A. (red.)

Sluta-röka-linjen

GBD compare, Global Burden of Disease

Går och cyklar dagligen
Levnadsvanor

Definition

Indikatorn anger andelen (%) i befolkningen, över 18 år, som uppger att de går och cyklar mer än 20 minuter per dag. År 2014 ingick även 16-17 åringar i undersökningen. Respondenterna har fått svara på hur mycket de uppskattar att de i genomsnitt har gått/cyklat dagligen under de 12 senaste månaderna. Indikatorn redovisas enbart för åren 2010 och 2014 då enkätfrågan skiljer sig från tidigare år.

Källa

Hälsa Stockholm, SLL

Motivering

Regelbunden fysisk aktivitet har många positiva effekter på hälsa och välbefinnande och förebygger sjukdom. Fysiskt aktiva personer löper lägre risk att drabbas av typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, vissa cancersjukdomar, depression, fetma och förtidig död. I den nationella rekommendationen för fysisk aktivitet anges att man bör ägna sig åt minst 150 minuter fysisk aktivitet per vecka på måttlig nivå, 75 minuter på ansträngande nivå eller en kombination av dessa.

Fördelning

Det finns ingen större skillnad i andelen män och kvinnor som går eller cyklar mer än 20 minuter per dag. Andelen personer som går eller cyklar dagligen är lägre bland personer födda utanför Europa jämfört med övriga. Personer med kortare utbildning går och cyklar mindre än de med lång utbildning.

Insatser

Insatser för att öka möjligheter till fysisk aktivitet krävs av aktörer på alla nivåer och i alla samhällssektorer. Både områdens fysiska samt sociala miljö påverkar individers möjligheter att röra på sig. Planeringen av trafik, miljö, bebyggelse, omsorg, förskola och skola spelar en central roll.

Läs mer

Fysisk aktivitet, Folkhälsomyndigheten

Fysisk aktivitet, Folkhälsoguiden. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting

Folkhälsorapport 2015. Folkhälsan i Stockholms län. Stockholms läns landsting. Backhans M., Stjernschantz Forsberg J., Lager A. (red.)

Handlingsprogram övervikt och fetma, Stockholms läns landsting, stöd och verktyg

GBD compare, Global Burden of Disease

Läsk/saft högst 1 gång/vecka
Levnadsvanor

Definition

Indikatorn anger andelen (%) i befolkningen, över 18 år, som uppger att de dricker läsk/saft sötad med socker högst 1 gång per vecka. År 2014 ingick även 16-17 åringar i undersökningen. Indikatorn redovisas enbart för åren 2010 och 2014 då enkätfrågorna skiljer sig från tidigare år.

Källa

Hälsa Stockholm, SLL

Motivering

Ohälsosamma matvanor beräknas stå för 11 procent av sjukdomsbördan i Sverige. Enligt Livsmedelsverket är sötad dryck den enskilt största källan till tillsatt socker i maten. Enligt de nordiska näringsrekommendationerna bör tillsatt socker inte överskrida 10 procent av energiintaget. Personer med ett högt intag av sötad dryck konsumerar mer socker än övriga befolkningen och deras kost har generellt sett en sämre näringskvalitet. En hög sockerkonsumtion medför ökad risk för karies, fetma och typ 2-diabetes. Enligt de svenska kostråden ska man hålla igen på godis, bakverk, glass och annat med mycket socker och särskilt minska på sötade drycker.

Fördelning

Ungefär 70 procent av männen och 80 procent av kvinnorna dricker läsk eller saft högst 1 gång per vecka medan 5 procent anger att de dricker det minst en gång per dag. Yngre män under 24 år tillhör gruppen som dricker mest läsk eller saft. Även här ses en utbildningsgradient, där personer med lång utbildning dricker mindre än de med enbart grundskoleutbildning.

Insatser

För att förbättra befolkningens matvanor behövs insatser på alla nivåer från individen till samhällsnivån. På individnivå finns god evidens för att rådgivande samtal inom hälso- och sjukvården har en positiv inverkan på människors matvanor. På lokal och regional nivå kan man påverka tillgång och intag av hälsosam mat genom de offentliga måltiderna som serveras i skolan, förskolan och äldreomsorgen, eller genom policys som styr utbudet av livsmedel. På nationell nivå kan man t ex begränsa marknadsföring av ohälsosamma livsmedel eller påverka konsumtionen genom ekonomiska styrmedel.

Läs mer

Mat, Folkhälsoguiden. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting

Folkhälsorapport 2015. Folkhälsan i Stockholms län. Stockholms läns landsting. Backhans M., Stjernschantz Forsberg J., Lager A. (red.)

Handlingsprogram övervikt och fetma, Stockholms läns landsting, stöd och verktyg

Motion 1-2 tim/vecka
Levnadsvanor

Definition

Indikatorn anger andelen (%) i befolkningen, över 16 år, som uppger att de motionerar minst 1 - 2 timmar i veckan. År 2014 ingick även 16-17 åringar i undersökningen. I undersökningen har respondenterna fått svara på hur mycket de uppskattar att de i genomsnitt har motionerat per vecka utöver gång/cykling under de 12 senaste månaderna. Indikatorn redovisas enbart för åren 2010 och 2014 då enkätfrågan skiljer sig från tidigare år.

Källa

Hälsa Stockholm, SLL

Motivering

Regelbunden fysisk aktivitet har många positiva effekter på hälsa och välbefinnande och förebygger sjukdom. Fysiskt aktiva personer löper lägre risk att drabbas av diabetes typ-2, hjärt-kärlsjukdomar, vissa cancersjukdomar, depression, fetma och förtidig död. I den nationella rekommendationen för fysisk aktivitet anges det att man bör ägna sig åt mist 150 minuter fysisk aktivitet per vecka på måttlig nivå, 75 minuter på ansträngande nivå eller en kombination av dessa.

Fördelning

Det finns ingen större skillnad i andelen män och kvinnor som motionerar 1-2 timmar per vecka (eller mer). En större andel av personer födda utanför Europa uppger att de nästan aldrig motionerar jämfört med övriga. Personer med längre utbildning motionerar i större utsträckning än personer med kort utbildning.

Insatser

Insatser för att öka möjligheter till fysisk aktivitet krävs av aktörer på alla nivåer och i alla samhällssektorer. Både områdens fysiska samt sociala miljö påverkar individers möjligheter att röra på sig. Planeringen av trafik, miljö, bebyggelse, omsorg, förskola och skola spelar en central roll.

Läs mer

Fysisk aktivitet, Folkhälsomyndigheten

Fysisk aktivitet, Folkhälsoguiden. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting

Folkhälsorapport 2015. Folkhälsan i Stockholms län. Stockholms läns landsting. Backhans M., Stjernschantz Forsberg J., Lager A. (red.)

Handlingsprogram övervikt och fetma, Stockholms läns landsting, stöd och verktyg

GBD compare, Global Burden of Disease

Riskbruk alkohol
Levnadsvanor

Definition

Indikatorn anger andelen (%) i befolkningen, över 18 år, som uppger en alkoholkonsumtion som är att betrakta som riskbruk. År 2014 ingick även 16-17 åringar i undersökningen. Respondenterna har fått skatta sin konsumtion av olika alkoholdrycker dag för dag utifrån en normalvecka. Den har sedan räknats om till gram ren alkohol och summerats för att få fram genomsnittlig totalkonsumtion av alkohol i veckan. Gränsen för riskbruk har satts vid mer än 14 glas i veckan för män och mer än 9 glas för kvinnor. Ett normalglas antas då innehålla 12 gram ren alkohol vilket ungefär motsvarar ett glas vin, en liten starköl eller fyra centiliter sprit.

Källa

Hälsa Stockholm, SLL

Motivering

Riskbruk av alkohol är relaterat till många av våra folksjukdomar som cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Det kan också ha en lång rad sociala konsekvenser: Bland annat bidrar alkoholkonsumtionen till våld i offentlig miljö eller i hemmet och trafikolyckor.  Även måttlig alkoholkonsumtion under lång tid kan ge upphov till bland annat högt blodtryck och kroniska leverskador. Särskilt unga vuxna med riskbruk av alkohol har ökad risk för ohälsa och dödsfall jämfört med personer utan riskbruk. Även bland medelålders och äldre med riskbruk ses översjuklighet.

Fördelning

Andelen med riskbruk av alkohol är högre bland män än kvinnor och tämligen jämnt fördelad över utbildningsnivå. Med avseende på födelseland finns riskbruk främst hos dem som är födda i Sverige och övriga Norden. Riskbruket har minskat i alla grupper över tid under perioden 2002-2014.

Insatser

Att minska tillgängligheten för vissa grupper som till exempel unga vuxna eller i vissa miljöer är ett sätt för kommuner att minska konsumtionen. Det kan göras genom att begränsa antalet serveringstillstånd och serveringstider samt kontroll av handlare som säljer folköl. Även vården har en viktig roll för att minska alkoholkonsumtionen, här behöver frågorna lyftas rutinmässigt i det ordinarie arbetet.

Läs mer

Alkohol, Folkhälsomyndigheten

Alkoholvanor, Folkhälsomyndigheten

Alkohol och droger, Folkhälsoguiden. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting

Folkhälsorapport 2015. Folkhälsan i Stockholms län. Stockholms läns landsting. Backhans M., Stjernschantz Forsberg J., Lager A. (red.)

Alkohollinjen

GBD compare, Global Burden of Disease

Snusar dagligen
Levnadsvanor

Definition

Indikatorn anger andelen (%) i befolkningen, över 16 år, som uppger att de är dagligsnusare. Uppgiften är konstruerad ifrån två frågor där respondenterna uppger att de för närvarande snusar (gäller snus som innehåller tobak) så gott som dagligen givet att de har uppgett att de någon gång har snusat så gott som dagligen under minst 6 månader.

Källa

Hälsa Stockholm, SLL

Motivering

Hälsokonsekvenserna av snusning är inte helt kartlagda. Det finns studier som pekar på att det finns ett visst samband mellan snus och bukspottscancer och strupcancer samt ett svagt samband mellan snusning och dödlighet efter hjärtinfarkt. Det finns en association mellan kvinnor som snusat under graviditeten och utfall för barnet vad det gäller förtidig födsel, låg födselvikt och dödföddhet.

Fördelning

Snusning förekommer i mycket större utsträckning blad personer födda i norden än bland övriga. Det är runt fyra gånger vanligare att män snusar än att kvinnor gör det. Kvinnor har dock haft en ökande trend sett över tid till skillnad från männen vars förbrukning har minskat. Ser man till utbildning är det vanligare bland män som inte har högskoleutbildning än män som har det medan det bland kvinnor inte finns några större skillnader mellan utbildningsgrupper.

Insatser

-

Läs mer

Tobak, Folkhälsomyndigheten

Tobak, Folkhälsoguiden. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting

Folkhälsorapport 2015. Folkhälsan i Stockholms län. Stockholms läns landsting. Backhans M., Stjernschantz Forsberg J., Lager A. (red.)

Sluta-Röka-Linjen

Bruk av snus, Folkehelseinstituttet. Norge

Stillasittande fritid
Levnadsvanor

Definition

Indikatorn anger andelen (%) i befolkningen, över 18 år, som uppger att de ägnar sig åt stillasittande aktiviteter (t.ex. läsa, titta på tv/dator/surfplatta) minst 4 timmar per dag på fritiden. År 2014 ingick även 16-17 åringar i undersökningen. Enkätfrågan om stillasittande skiljer sig något mellan år 2010 och 2014. Den senare ger fler konkreta exempel, som tid vid dator och surfplatta, och specificerar inte att den bara syftar på fritiden. Det innebär att den lilla ökning som skett delvis kan bero på hur frågan är formulerad. Indikatorn redovisas enbart för åren 2010 och 2014 då enkätfrågan skiljer sig från tidigare år.

Källa

Hälsa Stockholm, SLL

Motivering

Regelbunden fysisk aktivitet har många positiva effekter på hälsa och välbefinnande, framför allt genom att förebygga sjukdom. Personer som har längre perioder av stillasittande löper större risk att drabbas av typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, vissa cancersjukdomar samt för tidig död oberoende av hur den fysiska aktiviteten ser ut under dagen.  I dagsläget finns inga rekommendationer om maximal tid i stillasittande.

Fördelning

Personer i medelåldern är de som är minst stillasittande. Detta gäller för både kvinnor och män. Kvinnor är annars generellt mindre stillasittande än män. Det är även fler personer födda utanför Europa, som rapporterar stillasittande mer än 4 timmar per dag, jämfört med övriga.

Insatser

Generellt rekommenderas att långvarigt stillasittande bör undvikas. Regelbundna korta pauser eller bensträckare med muskelaktivitet rekommenderas för att undvika långvarigt stillasittande på arbetet eller fritiden. Kommunerna spelar en central roll i att minska stillasittande på fritiden genom sitt ansvar för planering av trafik, bebyggelse, omsorg och miljö bland annat.

Läs mer

Stillasittande och ohälsa, Folkhälsomyndigheten

Fysisk aktivitet, Folkhälsomyndigheten

Fysisk aktivitet, Folkhälsoguiden. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting

Folkhälsorapport 2015. Folkhälsan i Stockholms län. Stockholms läns landsting. Backhans M., Stjernschantz Forsberg J., Lager A. (red.)

Handlingsprogram övervikt och fetma, Stockholms läns landsting, stöd och verktyg

GBD compare, Global Burden of Disease

Äter fisk/skaldjur 2 ggr/vecka
Levnadsvanor

Definition

Indikatorn anger andelen (%) i befolkningen, över 18 år, som uppger att de äter fisk eller skaldjur till huvudrätt minst två gånger per vecka. År 2014 ingick även 16-17 åringar i undersökningen. Indikatorn redovisas enbart för åren 2010 och 2014 då enkätfrågorna skiljer sig från tidigare år.

Källa

Hälsa Stockholm, SLL

Motivering

Ohälsosamma matvanor beräknas stå för 11 procent av sjukdomsbördan i Sverige. Kosten hos personer som äter fisk ofta har generellt sett en högre näringskvalitet än kosten hos de som äter fisk sällan. Om man äter fisk flera gånger i veckan och varierar mellan olika sorter har man lättare att få i sig tillräckligt med D-vitamin, jod och selen, som många får för lite av. Att äta fisk ett par gånger i veckan är associerat med en minskad risk för hjärtsjukdom och stroke. Fiskkonsumtion är också viktig för den neurologiska utvecklingen hos fostret och det växande barnet. Enligt de svenska kostråden ska man äta fisk och skaldjur två till tre gånger i veckan, variera mellan feta och magra sorter och välja miljömärkt fisk.

Fördelning

Ungefär hälften av alla vuxna äter fisk till huvudrätt minst två gånger per vecka, kvinnor i något högre utsträckning än män och äldre oftare än yngre. En utbildningsgradient syns där personer med lång utbildning konsumerar mer fisk jämfört med de med enbart grundskoleutbildning. Kvinnor födda i Sverige eller annat nordiskt land uppnår rekommendationen för fisk oftare än personer med annat födelseland.

Insatser

För att förbättra befolkningens matvanor behövs insatser på alla nivåer från individen till samhällsnivån. På individnivå finns god evidens för att rådgivande samtal inom hälso- och sjukvården har en positiv inverkan på människors matvanor. På lokal och regional nivå kan man påverka tillgång och intag av hälsosam mat genom de offentliga måltiderna som serveras i skolan, förskolan och äldreomsorgen, eller genom policys som styr utbudet av livsmedel. På nationell nivå kan man t ex begränsa marknadsföring av ohälsosamma livsmedel eller påverka konsumtionen genom ekonomiska styrmedel.

Läs mer

Mat, Folkhälsoguiden. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting

Folkhälsorapport 2015. Folkhälsan i Stockholms län. Stockholms läns landsting. Backhans M., Stjernschantz Forsberg J., Lager A. (red.)

Handlingsprogram övervikt och fetma, Stockholms läns landsting, stöd och verktyg

Äter grönsaker/frukt/bär
Levnadsvanor

Definition

Indikatorn anger andelen (%) i befolkningen, över 18 år, som uppger att de äter grönsaker, frukt och bär minst tre gånger om dagen. År 2014 ingick även 16-17 åringar i undersökningen. Uppgiften är konstruerad utifrån två frågor där respondenterna anger hur ofta de äter grönsaker (grönsaker, baljväxter och rotfrukter som är färska, frysta, konserverade, stuvade med mera, men inte potatis) och hur ofta de äter frukt och bär (färska, frysta, konserverade, juice med mera). Indikatorn redovisas enbart för åren 2010 och 2014 då enkätfrågorna skiljer sig från tidigare år.

Källa

Hälsa Stockholm, SLL

Motivering

Ohälsosamma matvanor beräknas stå för 11 procent av sjukdomsbördan i Sverige. Konsumtion av grönsaker och frukt kan ses som en indikator på hälsosamma kostvanor.  Att äta den rekommenderade mängden grönsaker och frukt som enligt de svenska kostråden är 500 gram per dag för vuxna, samt att dra ner på intaget av salt, energitäta produkter samt charkprodukter kan minska risken för fetma, diabetes, hjärtkärlsjukdomar, cancer och andra kroniska sjukdomar.

Fördelning

De största könsskillnaderna vi ser i matvanor gäller intaget av grönsaker och frukt. Kvinnor äter grönsaker och frukt oftare än vad män gör. Svenskfödda och personer födda i Norden äter grönsaker och frukt mindre ofta än de födda i övriga delar av världen. Personer med längre utbildning äter oftare grönsaker och frukt än vad personer med kort utbildning gör.

Insatser

För att förbättra befolkningens matvanor behövs insatser på alla nivåer från individen till samhällsnivån. På individnivå finns god evidens för att rådgivande samtal inom hälso- och sjukvården har en positiv inverkan på människors matvanor. På lokal och regional nivå kan man påverka tillgång och intag av hälsosam mat genom de offentliga måltiderna som serveras i skolan, förskolan och äldreomsorgen, eller genom policys som styr utbudet av livsmedel. På nationell nivå kan man t ex begränsa marknadsföring av ohälsosamma livsmedel eller påverka konsumtionen genom ekonomiska styrmedel.

Läs mer

Matvanor, Livsmedelsverket

Mat, Folkhälsoguiden. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting

Folkhälsorapport 2015. Folkhälsan i Stockholms län. Stockholms läns landsting. Backhans M., Stjernschantz Forsberg J., Lager A. (red.)

Handlingsprogram övervikt och fetma, Stockholms läns landsting, stöd och verktyg

GBD compare, Global Burden of Disease

Avstått läkemedel
Tillgång till fungerande hälso- och sjukvård

Definition

Indikatorn anger andelen (%) av befolkningen, över 16 år, som enligt undersökningen Hälsa Stockholm har avstått från att hämta ut läkemedel (ordinerade av läkare) under de senaste 12 månaderna, på grund av dålig ekonomi.

Källa

Hälsa Stockholm, SLL

Motivering

Trots högkostnadsskyddet (som år 2016 innebär att man betalar högst 2200 kr för receptbelagda läkemedel under ett år) avstår många från att ta ut läkemedel på grund av dålig ekonomi. Att avstå från läkemedel kan ha en direkt negativ inverkan på hälsan. Antalet personer som avstår på grund av dålig ekonomi påverkas av patienternas kostnadsandel för läkemedel, vilket är en viktig aspekt av principen om vård på lika villkor.

Fördelning

Tidigare studier har visat att personer med mindre resurser och sämre ekonomi i betydligt högre utsträckning har avstått läkemedel. Fördelat på kön, utbildning och födelseland avstår kvinnor, personer med kort utbildning och utrikesfödda i högre grad.  Det är också vanligare bland yngre än bland äldre att ha avstått läkemedel.

Insatser

Åtgärder för förbättrad ekonomisk tillgänglighet handlar främst om nivåerna på patienteras kostnadsandel för läkemedel, alternativt riktade insatser till personer med dålig ekonomi.

Läs mer

Jämlik vård och hälsa. Sveriges kommuner och landsting

Kostnad för läkemedel. 1177 Vårdguiden, Stockholms läns landsting

Avstått vård
Tillgång till fungerande hälso- och sjukvård

Definition

Indikatorn anger andelen (%) i befolkningen, över 16 år, som enligt undersökningen Hälsa Stockholm trots upplevt behov har avstått från att besöka sjukvården under de senaste 12 månaderna, på grund av dålig ekonomi.

Källa

Hälsa Stockholm, SLL

Motivering

Trots högkostnadsskyddet (som år 2016 innebär att man betalar högst 1100 kr per år i patientavgift inom sjukvården) avstår många från att söka vård.  Att avstå från sjukvård kan ha en direkt negativ inverkan på hälsan. Antalet personer som avstår på grund av dålig ekonomi påverkas av nivån på patientavgifterna, vilket är en viktig aspekt av principen om vård på lika villkor.

Fördelning

Tidigare studier har visat att personer med mindre resurser och sämre ekonomi i betydligt högre utsträckning har avstått sjukvård. Fördelat på kön, utbildning och födelseland avstår kvinnor, personer med kort utbildning och utrikesfödda i högre grad.  Det är också vanligare bland yngre än bland äldre att ha avstått sjukvård.

Insatser

Åtgärder för förbättrad ekonomisk tillgänglighet handlar främst om nivåerna på patienternas avgifter för sjukvård, alternativt riktade insatser till personer med dålig ekonomi.

Läs mer

Jämlik vård och hälsa. Sveriges kommuner och landsting

Högkostnadsskydd för öppenvården. 1177 Vårdguiden, Stockholms läns landsting

Slutenvårdskontakter
Tillgång till fungerande hälso- och sjukvård

Definition

Indikatorn anger sjukvårdsnyttjandet i befolkningen, beräknat som antal slutenvårdstillfällen (det vill säga inläggning på sjukhus) per 1000 invånare och år för geriatrik, psykiatri och somatisk specialistvård. Vårdvolymerna kan ibland variera mellan åren på grund av förändringar i vårdorganisationen eller registreringsrutiner, men också på grund av slumpvariationer i sjukdomars förekomst.

Källa

VAL-databaserna, SLL

Motivering

Tillgång till sjukvård har direkt inverkan på möjligheterna till god hälsa och är en av hälsans grundläggande bestämningsfaktorer.

Fördelning

Individfaktorer som brukar urskiljas som betydelsefulla för omfattningen av vårdkontakter är hälsa, resurser och förhållningssätt/attityder till hälsa och sjukvård, som i sin tur har en stark social koppling. Antalet slutenvårdstillfällen ökar generellt med stigande ålder, med undantag av att små barn också har många vårdtillfällen. I förhållande till kön, utbildning och födelseland, ses högre slutenvårdsvolymer bland de med kort utbildning, medan könsskillnaderna varierar med ålder, och mönstret mot bakgrund av födelseland varierar stort. Faktorer inom sjukvårdssystemet som direkt inverkar på möjligheterna till vårdkontakter är en likvärdig tillgång till sjukvård, sjukvårdens omfattning och fördelning, tillgängligheten i andra olika avseenden, samt en behovsanpassad hälso- och sjukvård.

Insatser

När det gäller åtgärder som berör tillgången till sjukvård, bör utgångspunkten främst vara en behovsanpassad sjukvård, vilket kan åtgärdas genom behovsanalyser och en likvärdigt tillgänglig sjukvård.

Läs mer

-

Öppenvårdskontakter
Tillgång till fungerande hälso- och sjukvård

Definition

Indikatorn anger sjukvårdsnyttjandet i befolkningen, beräknat som antal öppenvårdsbesök per 1000 invånare och år för primärvård, psykiatri och somatisk specialistvård. Öppenvårdsbesök avser besök på sjukvårdsmottagningar eller i hemmet. Vårdvolymerna kan ibland variera mellan åren på grund av förändringar i vårdorganisationen eller registreringsrutiner, men också på grund av slumpvariationer i sjukdomars förekomst.

Källa

VAL-databaserna, SLL

Motivering

Tillgång till sjukvård har direkt inverkan på möjligheterna till god hälsa och är en av hälsans grundläggande bestämningsfaktorer.

Fördelning

Antalet besök ökar generellt med stigande ålder, med undantag av att små barn också har många besök. Fördelat på utbildning och kön sker fler öppenvårdsbesök bland personer med kort utbildning och hos kvinnor. Däremot varierar mönstret stort över födelseland.  Individfaktorer som brukar urskiljas som betydelsefulla för sjukvårdsnyttjandet är hälsa, resurser och förhållningssätt/attityder till hälsa och sjukvård, som i sin tur har en stark social koppling. Faktorer inom sjukvårdssystemet som direkt inverkar på en likvärdig tillgång till sjukvård är sjukvårdens fördelning, liksom tillgängligheten i andra avseenden, samt en behovsanpassad hälso- och sjukvård.

Insatser

När det gäller åtgärder som berör tillgången till sjukvård, bör utgångspunkten främst vara en behovsanpassad sjukvård, vilket kan åtgärdas genom behovsanalyser och en likvärdigt tillgänglig sjukvård.

Läs mer

-

Begränsande sjukdom
Hälsa och hälsoutfall

Definition

Indikatorn anger andelen (%) i befolkningen, över 18 år, som uppger att de har en långvarig sjukdom eller något annat långvarigt hälsoproblem som har påverkat deras vardagsliv. År 2014 ingick även 16-17 åringar i undersökningen. Frågan i undersökningen Hälsa Stockholm som mäter långvarig begränsande sjukdom är: Har du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, funktionshinder eller annat långvarigt hälsoproblem? Här redovisas de som har svarat ”ja” på frågan samt även uppgett att dessa besvär har medfört att arbetsförmågan är nedsatt eller har hindrat andra dagliga sysselsättningar i hög grad eller i någon mån på följdfrågan.

Källa

Hälsa Stockholm, SLL

Motivering

Långvarig begränsande sjukdom är en ofta använd hälsoindikator. Den används dels för att kunna identifiera personer med långvarig sjukdom men också som en indikator på vårdbehov. Indikatorn används även för att identifiera personer med funktionsnedsättning.

Fördelning

Långvarig begränsande sjukdom är vanligare bland kvinnor än män. Den är också vanligare bland utlandsfödda än hos personer födda i Sverige. Detta hälsotillstånd är, likt många andra indikatorer, även vanligare i lägre socioekonomiska grupper.

Insatser

-

Läs mer

Syfte och bakgrund till frågorna i nationella folkhälsoenkäten. Hälsa på lika villkor. Folkhälsomyndigheten.

Depression eller ångest
Hälsa och hälsoutfall

Definition

Indikatorn anger andelen (%) personer över 18 år som vårdats inom landstingsfinansierad öppen- eller slutenvård med diagnosen depression och/eller ångest (ICD10-diagnos F32-F34, F38 F39, F40-F43). Obs! Eftersom data bygger på rapporterade diagnoser från vården skulle skillnader mellan områden och/eller över tid delvis kunna bero på skillnader i registreringen av diagnoser. Säkerheten i talen är mindre i de kommuner/stadsdelar med en mindre befolkningsstorlek som till exempel i Salem, Nykvarn, Vaxholm.

Källa

VAL-databaserna, SLL

Motivering

Depression och ångesttillstånd påverkar sociala relationer, arbetsförmåga och hemliv och innebär ökad risk att dö i förtid. Tillstånden är också associerade med livsstilsrelaterade riskfaktorer som rökning, missbruk, ohälsosamma kostvanor och mindre fysisk aktivitet.

Fördelning

Depression och ångest är vanligare bland kvinnor än bland män. Det finns ett samband mellan depression och mindre gynnsamma socioekonomiska förhållanden.

Insatser

Insatser behövs inom olika områden, alltifrån preventiva insatser som bidrar till god uppväxt (föräldrastöd, god skolmiljö m.m.) till vård och behandling. En tillgänglig, god och jämlik vård har direkt inverkan på möjligheterna till hälsa. Evidensbaserade behandlingar som terapi (KBT) och medicinering finns rekommenderat i Socialstyrelsens nationella riktlinjer och i Stockholms läns landstings regionala vårdprogram för depression.

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Socialstyrelsen

Regionalt vårdprogram för depression, Stockholms läns landsting

Folkhälsorapport 2015. Folkhälsan i Stockholms län. Stockholms läns landsting. Backhans M., Stjernschantz Forsberg J., Lager A. (red.)

Psykisk ohälsa och stress, Vårdgivarguiden

För dig som arbetar inom barn- och ungdomspsykiatrin, Vårdgivarguiden

GBD compare, Global Burden of Disease

Dålig självskattad hälsa
Hälsa och hälsoutfall

Definition

Indikatorn anger andelen (%) av befolkningen, över 18 år, med sämre än god självskattad hälsa enligt undersökningen Hälsa Stockholm. År 2014 ingick även 16-17 åringar i undersökningen. Indikatorn baseras på deltagarnas svar på frågan: Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Är det: Mycket gott, Gott, Någorlunda, Dåligt, Mycket dåligt. De som svarat någorlunda, dåligt eller mycket dåligt klassificeras som att ha sämre än god självskattad hälsa.

Källa

Hälsa Stockholm, SLL

Motivering

Självskattad hälsa visar hur befolkningen uppfattar sin egen hälsa. Självskattad hälsa mätt på detta vis med en femgradig skala används ofta i epidemiologiska studier. Att rapportera sämre än god hälsa har kopplats till framtida sjuklighet och dödlighet.

Fördelning

Kvinnor rapporterar generellt en sämre självskattad hälsa än män. Andelen med sämre hälsa har minskat sedan 2004 i alla åldersgrupper utom den yngsta (16-29 år). Både män och kvinnor med kortare utbildning rapporterar en högre andel med sämre hälsa än de med längre utbildning. Utlandsfödda rapporterar i större utsträckning en sämre självskattad hälsa jämfört med personer födda i Sverige.

Insatser

-

Läs mer

Syfte och bakgrund till frågorna i nationella folkhälsoenkäten. Hälsa på lika villkor. Folkhälsomyndigheten.

Folkhälsans utveckling, hälsa. Folkhälsomyndigheten

Fetma
Hälsa och hälsoutfall

Definition

Indikatorn anger andelen (%) i befolkningen, över 18 år, med fetma (BMI över 30). År 2014 ingick även 16-17 åringar i undersökningen. BMI är ett standardmått som mäter förhållandet mellan längd och vikt. BMI beräknas genom kombination av två frågor i enkäten: Hur lång är du? samt Vad väger du ungefär? Måttet beräknas som kroppsvikten (kg) dividerat med längden (m) i kvadrat.

Källa

Hälsa Stockholm, SLL

Motivering

Fetma är ett globalt och ökande folkhälsoproblem som kan leda till ett flertal sjukdomar som typ 2-diabetes, hjärtkärlsjukdom och cancer.

Fördelning

Förekomst av fetma är lika hög bland kvinnor och män.  Män födda i Sverige har lägre förekomst av fetma än män födda i andra länder. Detsamma gäller för kvinnor. Fetma är vanligare i lägre socioekonomiska grupper.

Insatser

Att minska fetma innebär mer än ökad fysisk aktivitet och minskat stillasittande, det handlar också t.ex. om att främja hälsosamma matvanor och att ha en stadsplanering som främjar aktivitet. Fetma är lättast att förebygga vid ung ålder och därför är BVC, förskola och skola viktiga arenor att arbeta med.

Läs mer

Folkhälsorapport 2015. Folkhälsan i Stockholms län. Stockholms läns landsting. Backhans M., Stjernschantz Forsberg J., Lager A. (red.)

Handlingsprogram övervikt och fetma 2016-2020. Stockholms läns landsting

Medellivslängd
Hälsa och hälsoutfall

Definition

Indikatorn anger år av återstående (eller förväntad) medellivslängd vid födseln, i 5-årsmedelvärde där data presenteras för sista året i varje 5-årsintervall (till exempel 2015 anges 5-årsmedelvärdet för intervallet 2011-2015). Indikatorn definieras som det antal år som i genomsnitt återstår att leva för en person enligt den gällande dödligheten vid den tidpunkten. Ofta benämns den återstående medellivslängden för en nyfödd helt enkelt medellivslängden.

Källa

SCB/TRF

Motivering

Hälsa kan definieras och mätas på olika sätt, medellivslängd är ett mått som är jämförbart mellan olika grupper och länder. Medellivslängden har aldrig tidigare varit så hög i Stockholms län. Den påverkas sedan länge av minskad dödlighet i medel-och pensionsåldern och inte, som tidigare i historien, av minskad dödlighet hos barn.

Fördelning

Medellivslängden är i regel högre för kvinnor än för män. Det är svårt att uttala sig generellt om skillnader beroende på födelseland då många olika faktorer spelar in. De med högre inkomst eller längre utbildning har en högre livslängd än de med låg inkomst eller kortare utbildning. Det finns tydliga skillnader i livslängd i länet.

Insatser

-

Läs mer

Folkhälsorapport 2015. Folkhälsan i Stockholms län. Stockholms läns landsting. Backhans M., Stjernschantz Forsberg J., Lager A. (red.)

Demografisk rapport 2016:2, SCB, Livslängd och dödlighet i olika sociala grupper

Demografisk rapport 2016:4, SCB, Livslängden i Sverige 2011-2015

Folkhälsans utveckling, hälsa. Folkhälsomyndigheten

Ohälsotal
Hälsa och hälsoutfall

Definition

Indikatorn anger antalet ohälsodagar per person i åldrarna 16-64 år. Ohälsotalet mäter totalt antal dagar med ohälsa som ersätts genom sjukförsäkringen, det vill säga utöver de 14 dagar som arbetsgivaren bekostar. Dagar med ohälsa består av summan av sjukpenningsdagar, rehabiliteringsdagar samt dagar med sjukersättning/aktivitetsersättning. Beräkningen görs genom att man tar summan av dagar med sjukpenning, dagar med sjukersättning/aktivitetsersättning, dagar med rehabiliteringsersättning och dagar med förebyggande sjukpenning dividerat med befolkningen 16-64 år.

Källa

ODB

Motivering

Ohälsotal är ett av de mått som används för att beskriva hälsoläget i befolkningen, samt hur det utvecklas i olika grupper och över tid. Sammantaget ger det en bild av hur mycket vi har konsumerat av sjukförsäkringen. Nivåerna på ohälsotalet påverkas av regeländringar såsom förändringar i sjuk- och aktivitetsersättningen.

Fördelning

Ohälsotalet är högre bland kvinnor än bland män. Grupper med kortare utbildning har ofta högre ohälsotal än de med längre utbildning. Socioekonomiskt mer resurssvaga områden i länet har generellt högre ohälsotal än mer resursstarka områden.

Insatser

-

Läs mer

Statistik om ohälsomått. Försäkringskassan

Statistiken i områdesdatabasen. Beskrivning av register och variabler 2016

Psykisk ohälsa (GHQ12)
Hälsa och hälsoutfall

Definition

Indikatorn anger andelen (%) i befolkningen, över 18 år, som lider av psykisk ohälsa mätt genom General Health Questionnaire (GHQ-12). År 2014 ingick även 16-17 åringar i undersökningen. GHQ-12 är ett frågebatteri avsett att uppskatta förekomsten av nedsatt psykiskt välbefinnande. De 12 frågorna som ingår mäter inte sjukdom i psykiatrisk bemärkelse utan fångar psykiska reaktioner på aktuella påfrestningar. Frågorna rör bland annat huruvida man haft svårt att koncentrera sig, tyckt sig vara värdelös de senaste veckorna eller förlorat tron på sig själv. Ett index som kan anta värden mellan 0 och 12 beräknas. Tre eller fler poäng klassificeras som nedsatt psykiskt välbefinnande. GHQ-12 är ett beprövat instrument som validerats i flera studier.

Källa

Hälsa Stockholm, SLL

Motivering

Den psykiska ohälsan ökar i samhället, både vad gäller ställda diagnoser (t.ex. depression och ångest) och nedsatt psykiskt välbefinnande generellt. Depressiva sjukdomar och ångest står tillsammans för drygt 3,8 procent av den samlade sjukdomsbördan i Stockholm. Ungefär 4 procent av alla vuxna i Stockholm hade en depressionsdiagnos 2014 och 5,5 procent hade en ångestdiagnos. Psykisk ohälsa påverkar alla delar i det vardagliga livet; hemma, på arbetet och i sociala relationer. Psykisk ohälsa samvarierar också med flera livsstilsrelaterade riskfaktorer så som rökning, missbruk, sämre kost och mindre motion.

Fördelning

Psykisk ohälsa mätt med GHQ-12 är vanligare hos kvinnor än hos män. Förekomsten är högre hos unga än hos äldre och varierar något med födelseland. Inga större skillnader ses mellan personer med lång eller kort utbildning. När det gäller allvarligare psykisk ohälsa tycks dock utbildningsnivå och livsvillkor spela in.

Insatser

Barndomen är viktig för den psykiska hälsan och en god uppväxt med sociala nätverk är skyddande vid påfrestande händelser senare i livet. Tidiga insatser och en förstärkning av första linjens psykiatri kan verka hälsofrämjande.

Läs mer

Folkhälsorapport 2015. Folkhälsan i Stockholms län. Stockholms läns landsting. Backhans M., Stjernschantz Forsberg J., Lager A. (red.)

Psykisk ohälsa och stress, Vårdgivarguiden

För dig som arbetar inom barn- och ungdomspsykiatrin, Vårdgivarguiden

GBD compare, Global Burden of Disease

Measuring Health. A Guide to Rating Scales and Questionnaires. McDowell I, Newell C. New York: Oxford University Press; 1996.

The Long-Term Health Consequences of Child Physical Abuse, Emotional Abuse, and Neglect: A Systematic Review and Meta-Analysis. Norman RE, Byambaa M, De R, Butchart A, Scott J, Vos T. PLoS Med. 2012;9(11):e1001349.

Smärta och värk
Hälsa och hälsoutfall

Definition

Indikatorn anger andelen (%) av befolkningen,över 18 år, som någon gång under de senaste sex månaderna haft smärta i övre delen av ryggen och/eller nacken vilket har påverkat arbetsförmågan i hög grad eller i någon mån. År 2014 ingick även 16-17 åringar i undersökningen.

Källa

Hälsa Stockholm, SLL

Motivering

En stor andel av befolkningen har så besvärande smärta att det begränsar dem i den dagliga sysselsättningen. Smärta i ländrygg och nacke ligger bakom närmare 9 procent av den samlade sjukdomsbördan (DALYs) i Stockholm år 2016 vilket innebär att det är den största bidragande faktorn till sjukdomsbördan. Smärta är även en vanlig orsak till att man söker vård och därmed innebär hälsotillståndet också stora vårdkostnader.

Fördelning

Smärta i den övre delen av ryggen/nacken som nedsätter arbetsförmågan är vanligare hos kvinnor än män. Smärta i rygg och/eller nacke är vanligare i lägre socioekonomiska grupper än bland t.ex. högre tjänstemän.

Insatser

Det behövs fortsatt forskning för att med bättre kunskap kunna finna förebyggande insatser för denna grupp.

Läs mer

Folkhälsorapport 2015. Folkhälsan i Stockholms län. Stockholms läns landsting. Backhans M., Stjernschantz Forsberg J., Lager A. (red.)

GBD compare, Global Burden of Disease

Ålder nyinsjuknade hjärtinfarkt
Hälsa och hälsoutfall

Definition

Indikatorn anger medianåldern för nyinsjuknande i hjärtinfarkt, vilket definieras som ett vårdtillfälle med någon av huvuddiagnoserna I20-I25 (ICD-10) hos individer som aldrig tidigare haft en hjärtinfarkt eller där det gått minst sju år sedan den senaste.

Källa

VAL-databaserna, SLL

Motivering

Hjärtinfarkt är den vanligaste orsaken till dödsfall i Stockholm och stod för 8 procent av den samlade sjukdomsbördan år 2016. I Stockholms län har insjuknandet i förstagångsinfarkter minskat med mer än 40 procent under 2000-talet för både män och kvinnor. Rökning, typ 2-diabetes, förhöjda blodfetter, högt blodtryck och psykosociala faktorer ökar risken för hjärtinfarkt.

Fördelning

Män drabbas i större utsträckning än kvinnor. Åldern är en påverkande faktor, ju äldre man är desto större risk är det att drabbas av hjärtinfarkt. Personer med lång utbildning har mindre risk för att drabbas av hjärtinfarkt än de med kort utbildning.

Insatser

Insatser som kan förebygga hjärtinfarkt är framför allt förändring av levnadsvanor och läkemedelsbehandling av högt blodtryck och/eller höga blodfetter.

Läs mer

Statistikdatabas för hjärtinfarkter, Socialstyrelsen

Folkhälsorapport 2015. Folkhälsan i Stockholms län. Stockholms läns landsting. Backhans M., Stjernschantz Forsberg J., Lager A. (red.)

Hjärtinfarkt. Folkhälsoguiden. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting

GBD compare, Global Burden of Disease

Ålder nyinsjuknade stroke
Hälsa och hälsoutfall

Definition

Indikatorn anger medianåldern för nyinsjuknande i stroke, vilket definieras som ett vårdtillfälle med någon av huvuddiagnoserna I60-I69 (ICD-10) hos individer som aldrig tidigare haft en stroke, eller där det gått minst sju år sedan man senast vårdades för stroke.

Källa

VAL-databaserna, SLL

Motivering

Stroke är den tredje vanligaste orsaken till dödsfall i Stockholm och ligger bakom 3,7 procent av den samlade sjukdomsbördan (DALYs) år 2016 i Stockholms län. Insjuknandet i stroke har minskat med 35 procent i både Stockholms län och riket sedan 1987. Påverkningsbara riskfaktorer för stroke är t.ex. högt blodtryck, övervikt, saltintag och rökning.

Fördelning

Risken för stroke ökar med åldern för båda könen. Personer med lång utbildning har mindre risk att drabbas av stroke än de med kort utbildning. Stroke är vanligare bland män än bland kvinnor, år 2016 insjuknade 226 män respektive 213 kvinnor i Stockholms län i stroke (enligt definitionen ovan; per 100 000 individer).

Insatser

Insatser som kan förebygga stroke är framför allt förändring av levnadsvanor och läkemedelsbehandling av högt blodtryck.

Läs mer

Statistikdatabas för stroke, Socialstyrelsen

Stroke. Folkhälsoguiden. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting

Folkhälsorapport 2015. Folkhälsan i Stockholms län. Stockholms läns landsting. Backhans M., Stjernschantz Forsberg J., Lager A. (red.)

GBD compare, Global Burden of Disease

Övervikt
Hälsa och hälsoutfall

Definition

Indikatorn anger andelen (%) i befolkningen, över 18 år, med övervikt (BMI 25 eller mer). År 2014 ingick även 16-17 åringar i undersökningen. Body Mass Index (BMI) är ett standardmått som mäter förhållandet mellan längd och vikt. BMI beräknas genom kombination av två frågor i enkäten: Hur lång är du? samt Vad väger du ungefär? Måttet beräknas som kroppsvikten (kg) dividerat med längden (m) i kvadrat.

Källa

Hälsa Stockholm, SLL

Motivering

Övervikt är ett globalt och ökande folkhälsoproblem som, likt fetma, kan leda till ett flertal sjukdomar som typ 2-diabetes, hjärtkärlsjukdom och cancer. Högt BMI står för drygt 5,6 procent av den samlade sjukdomsbördan i Stockholms län.

Fördelning

Övervikt är vanligare bland män än bland kvinnor. Män födda i Sverige har lägre förekomst av övervikt än män födda i andra länder. Detsamma gäller för kvinnor. Det finns en betydande social ojämlikhet i övervikt, förekomsten är högre hos lägre socioekonomiska grupper.

Insatser

Att minska övervikt innebär mer än ökad fysisk aktivitet och minskat stillasittande, det handlar också t.ex. om att främja hälsosamma matvanor och att ha en stadsplanering som främjar aktivitet. Övervikt, liksom fetma, är lättast att förebygga vid ung ålder och därför är BVC, förskola och skola viktiga arenor att arbeta med.

Läs mer

Folkhälsorapport 2015. Folkhälsan i Stockholms län. Stockholms läns landsting. Backhans M., Stjernschantz Forsberg J., Lager A. (red.)

Handlingsprogram övervikt och fetma 2016-2020. Stockholms läns landsting

Amningsfrekvens
Barns uppväxtvillkor och hälsa

Definition

Indikatorn mäter andelen (%) barn inom barnhälsovården som får enbart eller delvis bröstmjölk vid fyra månaders ålder. Barn som får enbart bröstmjölk och eventuella mineraler/vitaminer eller läkemedel, räknas som enbart ammande barn. Barn som får bröstmjölk, men också smakportioner, välling, bröstmjölksersättning eller hel måltid bestående av annan kost räknas som delvis ammande.

Källa

Barnhälsovårdens årsrapporter, SLL

Motivering

Amning har konstaterade positiva hälsoeffekter för barnet och bidrar t.ex. till minskad risk för öroninflammationer, minskad infektionsrisk, och sjuklighet i diarrésjukdomar. Idag rekommenderas enbart amning upp till sex månaders ålder, vilket överensstämmer med WHO:s rekommendationer.

Fördelning

Det finns sociala skillnader i uppväxtförutsättningar, som kan kopplas till socioekonomisk status t.ex. att färre barn enbart ammas vid 4 månaders ålder i kommuner/stadsdelar med lägre medianinkomst.

Insatser

Barnhälsovården verkar för att rekommendationerna följs genom att informera och uppmuntra en positiv inställning till amning hos de nyblivna mammorna. Studier har visat att särskilt hembesöken främjar amning. Andra faktorer som är av betydelse och som kan påverka andelen barn som ammas är attityder hos närstående och samhällets inställning till amning.

Läs mer

Årsrapport från barnhälsovården 2016. Stockholms läns landsting

Den ojämlika hälsan i Stockholm ur barnets perspektiv – resultat från Barnhälsovårdens Årsrapport. Socialmedicinsk tidskrift, nr 5, 2016.

Nutrition, Exclusive breastfeeding. WHO

Anmälan socialtänst
Barns uppväxtvillkor och hälsa

Definition

Indikatorn mäter andel (0/00=promille) barn, 0-5 år, kring vilka BVC gjort orosanmälan till socialtjänsten. Det finns även statistik om samarbete med socialtjänsten, men här redovisas enbart de fall där anmälan gjorts.

Källa

Barnhälsovårdens årsrapporter, SLL

Motivering

Personal som möter barn i sitt arbete inom offentlig verksamhet är skyldiga att anmäla till socialtjänsten vid misstanke om att barn far illa. De vanligaste anmälningsorsakerna som ligger till grund för orosanmälan är omsorgssvikt (bristande omsorg om barnet), missbruk och barnmisshandel eller våld inom familjen.

Fördelning

År 2015 gjordes orosanmälan för knappt tre promille av de barn som är inskrivna vid BVC. Det finns en stor variation i antalet anmälningar från olika områden i länet. 

Insatser

Regelbunden uppdatering av kunskapen bland BVC personalen om 1) signaler på att barn far illa och 2) riktlinjer för anmälan till socialtjänsten är viktiga, liksom handledning och stöd för personal som gör sådana anmälningar. Det behövs också upparbetade strukturer och ökad samverkan mellan socialtjänst och BVC. Stöd till föräldrar kan verka förebyggande.

Läs mer

Årsrapport från barnhälsovården 2016. Stockholms läns landsting

Anmälan till socialnämnden vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa. Socialstyrelsen

Exponering för tobaksrök
Barns uppväxtvillkor och hälsa

Definition

Indikatorn anger andelen (%) barn (flickor och pojkar sammanslagna) vars mamma, eller pappa eller annan person som stadigvarande bor i familjen rökte dagligen då barnet var 4 veckor respektive vid uppföljning vid 8 månaders ålder. Indikatorn är väldokumenterad när det gäller risker för en lång rad sjukdomar. Undersökningen Hälsa Stockholm visar att sociala skillnader i tobaksbruk kvarstår och till och med ökar. Daglig rökning minskar snabbare bland personer med längre utbildning. Män som är födda utanför Sverige röker betydlig mer än svenskfödda och för kvinnorna gäller att de som är födda i Europa (utanför Norden) röker mest.

Källa

Barnhälsovårdens årsrapporter, SLL

Motivering

Bland de negativa hälsoeffekterna hos barn som utsätts för tobaksrök återfinns plötslig spädbarnsdöd, öroninflammationer och återkommande luftvägsinfektioner.

Fördelning

-

Insatser

Inom barnhälsovården samtalar man med alla nyblivna föräldrar om rökvanor och informerar om de risker som finns. Man kan också remittera till rökavvänjning och informerar om det stöd som samhället erbjuder i form av t.ex. Sluta-röka-linjen.

Läs mer

Årsrapport från barnhälsovården 2016. Stockholms läns landsting

Rikshandboken Barnhälsovård. Barn och rökning/snusning

Folkhälsorapport 2015. Folkhälsan I Stockholms län. Stockholms läns landsting

Sluta-Röka-Linjen

Tobacco, Fact sheet. WHO

Fetma 4-åringar
Barns uppväxtvillkor och hälsa

Definition

Indikatorn anger andelen (%) 4-åringar med fetma beräknat med Body Mass Index (BMI) för barn. BMI beräknas genom att dividera aktuell vikt (kg) med aktuell längd (m) i kvadrat.

Källa

Barnhälsovårdens årsrapporter, SLL

Motivering

Risken för hälsoproblem i vuxen ålder är större för personer som är feta i barndomen, men följdsjukdomar som diabetes och hjärt-/kärlsjukdomar kan även uppträda tidigt. I SLL:s Handlingsprogram övervikt och fetma 2016-2020, har mål för andelen överviktiga respektive feta 4-åriga barn satts till mindre än 2 procent för fetma i slutet av år 2020.

Fördelning

Enligt Barnhälsovårdens årsrapport 2013 var fler flickor än pojkar, födda 2011, överviktiga eller feta vid fyra års ålder.

Insatser

Det förebyggande arbetet främjas av att skapa miljöer där hälsosamma val är möjliga, såsom regelbundna allsidiga måltider och möjlighet att leka, promenera och cykla på ett säkert sätt. Att involvera hela familjen i förändrade kost- och livsstilsvanor förbättrar också möjligheterna till viktnedgång. Insatser mot fetma kan försenas på grund av att föräldrar till förskolebarn inte ser sina barn som överviktiga. Tidiga förebyggande insatser behöver prioriteras i områden med låg köpkraft eftersom det finns en högre andel överviktiga och feta barn i dessa områden.

Läs mer

Årsrapport från barnhälsovården 2016. Stockholms läns landsting

Övervikt och fetma hos barn. 1177 Vårdguiden.

Handlingsprogram övervikt och fetma. Stockholms läns landsting

För dig som arbetar på BVC. Vårdgivarguiden

För dig som arbetar på Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning, BUMM. Vårdgivarguiden

För dig som arbetar i förskola. Vårdgivarguiden

För dig som arbetar i skola. Vårdgivarguiden

Kariesfria 3-åringar
Barns uppväxtvillkor och hälsa

Definition

Indikatorn anger tandhälsan mätt som andelen (%) 3-åringar (flickor och pojkar sammanslagna) utan kariesskadade tänder. Med skadade tänder avses tänder som har hål (karies), som dragits ut på grund av karies eller som fått fyllningar på grund av tidigare hål.

Källa

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2017, SLL

Motivering

En hög förekomst av karies i tidig ålder ökar risken för karies såväl under hela barndomen som i tonåren. Det är därför viktigt att etablera goda tandhälsovanor tidigt.

Fördelning

Tandhälsan i Stockholms län har förbättrats, men skiljer sig åt mellan olika områden. I Stockholm är länet indelat i fyra vårdbehovsområden som avspeglar tandhälsan (som är bäst i område 1 och sämst i område 4). Denna indelning avspeglar även länets sociala skiktning.

Insatser

Karies kan förebyggas t.ex. genom att hjälpa och lära barn egen tandvård (tandborstning med fluortandkräm morgon och kväll) och att göra två timmars uppehåll mellan måltiderna, vilket underlättar för saliven att skydda tänderna.

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2016

Fakta och råd, Barn 2-4 år. Folktandvården

Årsrapport från barnhälsovården 2016. Stockholms läns landsting

För dig som arbetar inom tandvården, Vårdgivarguiden

Låg köpkraft
Barns uppväxtvillkor och hälsa

Definition

Indikatorn ”barn i familjer med låg köpkraft” mäter andelen (%) barn 0-5 år som bor i familjer med låg köpkraft. Köpkraft definieras som disponibel inkomst per konsumtionsenhet, och är lika med familjens samlade inkomst inklusive bidrag efter skatter och andra negativa transfereringar, dividerat med antalet familjemedlemmar när hänsyn tagits till deras ålder. Köpkraften delas in i femtedelar, så att lika många barn tillhör grupperna låg, medellåg, medel, medelhög och hög köpkraft sett till hela Stockholms län.

Källa

ODB

Motivering

Individers hälsa påverkas av socioekonomiska faktorer. Barns hälsa och förutsättningar för hälsa kan bland annat kopplas till familjers inkomst. Samband har setts mellan låg köpkraft och; · Vårdtyngd · Andel föräldrar som deltog i föräldragrupp på BVC · Andel genomförda samtal enligt metoden Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) · Andel barn 0-4 veckor som utsatts för tobaksrök i hemmet · Andel barn som ammades vid 4 månaders ålder · Andel treåringar med karies

Fördelning

På riks-, läns- liksom kommun/stadsdelsnivå ses skillnader i andelen barn som bor i familjer med låg köpkraft.

Insatser

Den ojämlika fördelningen av köpkraft i länet, som påverkar förutsättningarna för hälsa hos barn, pekar på vikten av särskilda satsningar riktade till områden med större behov. Exempel på sådana insatser är bland annat det nya nationella individanpassade barnhälsovårdsprogrammet, familjecentralsverksamhet samt utökade hembesöksprogram.

Läs mer

Årsrapport från barnhälsovården 2016. Stockholms läns landsting

Vaccinationstäckning MPR
Barns uppväxtvillkor och hälsa

Definition

Indikatorn ”vaccinerade mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR)” mäter andelen (%) barn per årskull som vaccinerats mot dessa sjukdomar med minst en dos. Data för 2015 gäller barn födda 2013 o.s.v.

Källa

Barnhälsovårdens årsrapporter, SLL

Motivering

Mässling är en mycket smittsam sjukdom som kan bli allvarlig och leda till följdsjukdomar. Vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund erbjuds alla barn vid 18 månaders ålder. Den evidensbaserade gränsen för så kallad flockimmunitet, d.v.s. den täckningsgrad i befolkningen som krävs för att undvika utbrott av mässling är 95 procent.

Fördelning

Andelen barn som får MPR vaccinet skiljer sig stort i länet. Sex stadsdelar/kommuner ligger under gränsen för flockimmunitet år 2015.

Insatser

Av barn födda 2013 var 96 % vaccinerade. Då acceptans och täckningsgrad för denna vaccination skiljer sig stort mellan olika områden i Stockholms län har barnhälsovården i samarbete med Folkhälsomyndigheten arbetat aktivt med att sprida kunskap om vaccinationer i Rinkeby-Tensta som legat långt under (82-85 %) gränsen för flockimmunitet. Tidigare undersökningar gjorda av Barnhälsovårdsenheten visar att täckningsgraden för MPR-vaccinet var ca 10 procentenheter högre vid fyraårsålder än vid 18 månaders ålder i de två stadsdelarna med lägst andel vaccinerade.

Läs mer

Årsrapport från barnhälsovården 2016. Stockholms läns landsting

Övervikt 4-åringar
Barns uppväxtvillkor och hälsa

Definition

Indikatorn anger andelen (%) 4-åringar med övervikt beräknat med Body Mass Index (BMI) för barn. BMI beräknas genom att dividera aktuell vikt (kg) med aktuell längd (m) i kvadrat.

Källa

Barnhälsovårdens årsrapporter, SLL

Motivering

Risken för hälsoproblem i vuxen ålder är större för personer som är feta i barndomen, men följdsjukdomar som diabetes och hjärt-/kärlsjukdomar kan även uppträda tidigt. I SLL:s Handlingsprogram övervikt och fetma 2016-2020, har mål för andelen överviktiga respektive feta 4-åriga barn satts till mindre än 7 procent för övervikt i slutet av år 2020.

Fördelning

Enligt Barnhälsovårdens årsrapport 2013 var fler flickor än pojkar, födda 2011, överviktiga eller feta vid fyra års ålder.

Insatser

Det förebyggande arbetet främjas av att skapa miljöer där hälsosamma val är möjliga, såsom regelbundna allsidiga måltider och möjlighet att leka, promenera och cykla på ett säkert sätt. Att involvera hela familjen i förändrade kost- och livsstilsvanor förbättrar också möjligheterna till viktnedgång. Insatser mot övervikt kan försenas på grund av att föräldrar till förskolebarn inte ser sina barn som överviktiga. Tidiga förebyggande insatser behöver prioriteras i områden med låg köpkraft eftersom det finns en högre andel överviktiga och feta barn i dessa områden.

Läs mer

Årsrapport från barnhälsovården 2016. Stockholms läns landsting

Övervikt och fetma hos barn. 1177 Vårdguiden.

Handlingsprogram övervikt och fetma. Stockholms läns landsting

För dig som arbetar på BVC. Vårdgivarguiden

För dig som arbetar på Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning, BUMM. Vårdgivarguiden

För dig som arbetar i förskola. Vårdgivarguiden

För dig som arbetar i skola. Vårdgivarguiden